BankID fungerar så väl för majoriteten att det är lätt att glömma vad som händer med den som inte kan trycka på den blå knappen. För de flesta svenskar är e-legitimation en genväg till banken, vården, myndigheter, avtal och betalningar. För en mindre grupp fungerar samma teknik som en dörrvakt till allt fler delar av vardagen.
BankID hade 8,7 miljoner unika användare under 2025. Samma år uppgav 95 procent av vuxna svenskar i Internetstiftelsens undersökning att de hade använt Mobilt BankID under de senaste tolv månaderna. Det är en exceptionellt hög användning – men den återstående gruppen är inte slumpmässigt fördelad över befolkningen.
Bland personer mellan 18 och 64 år använder 99 procent Mobilt BankID. Bland personer över 65 är motsvarande andel 84 procent. Och bland dem som har fyllt 76 år står fortfarande 26 procent utanför användningen av Mobilt BankID.
Det är där berättelsen om det nästan helt digitaliserade Sverige börjar.
Sverige har två köer
Den första kön är den som nästan ingen längre behöver stå i.
Du loggar in på banken från soffan. Du deklarerar på mobilen. Du öppnar Mina sidor. Du identifierar dig inför ett digitalt avtal. Du ser dina recept, betalar en faktura eller bekräftar vem du är utan att besöka ett kontor.
Den andra kön är mindre synlig.
Där finns människor som behöver ringa, fylla i en blankett, vänta på post, besöka ett kontor eller be en anhörig om hjälp eftersom en tjänst förutsätter en e-legitimation de inte har.
Problemet syns även i kommersiella tjänster. Underlaget om vad som händer när en tjänst kan användas utan just BankID finns publicerat på https://znaki.fm/sv/gambling/casino-utan-bankid/. På spelmarknaden är distinktionen särskilt tydlig: e-legitimation, KYC och identitetskontroll kan fortfarande krävas även om BankID inte används. För en svensk licenshavare är frågan dessutom kopplad till bland annat Spelinspektionens regler om registrering och identifiering.
Men samma grundproblem är mycket större än spel.
När BankID blir det förväntade sättet att bevisa vem man är kan den som inte har BankID hamna utanför en tjänst även när personen har full rätt att använda den.
26 procent bland de äldsta
Den tydligaste skiljelinjen är ålder.
Internetstiftelsens statistik visar samtidigt att utvecklingen går snabbt åt rätt håll. År 2021 använde bara 45 procent av personer över 76 år Mobilt BankID. Fyra år senare hade andelen stigit till 74 procent.
Men åldersgapet finns kvar.
Användning av Mobilt BankID under de senaste 12 månaderna, 2025
| Grupp |
Använder |
Använder inte |
Förändring av användning sedan 2021 |
| Samtliga 18+ |
95 % |
5 % |
+9 pp |
| 18–64 år |
99 % |
1 % |
+4 pp |
| 65+ år |
84 % |
16 % |
+22 pp |
| 65–75 år |
93 % |
7 % |
+18 pp |
| 76+ år |
74 % |
26 % |
+29 pp |
Källa: Znaki.fm, augusti 2026. Bearbetning av Internetstiftelsens Svenskarna och internet 2025.
Tabellen innehåller också en viktig varning mot att beskriva äldre som en statisk grupp av ”digitalt ovana”.
Det är bland de äldsta som ökningen har varit störst.
Problemet är att samhällets digitalisering samtidigt går framåt. En person kan alltså bli betydligt mer digitalt kompetent än för fem år sedan och ändå uppleva ett större utanförskap eftersom allt fler analoga alternativ har försvunnit.
PTS beskriver just denna paradox. Sverige har en mycket stark digital infrastruktur, men myndigheten bedömde i sin lägesbild för 2025 att den digitala exkluderingen fortfarande är omfattande. Nationella funktioner som e-legitimation, digitala betalningar och digitala brevlådor används inte av alla, bland annat på grund av praktiska hinder, kunskapsbrist, oro, bristande tillit och tjänster som inte är tillgängliga för alla.
Det är inte alltid digital kompetens som saknas
Den som inte har BankID beskrivs lätt som någon som ”inte klarar digital teknik”.
Det är för enkelt.
För att få BankID krävs ett svenskt personnummer, att personen är kund hos en bank som utfärdar BankID och att bankens villkor för utfärdandet uppfylls. BankID anger själv dessa förutsättningar.
Det betyder att en fullt digitalt kompetent programmerare som nyligen har flyttat till Sverige kan stå utanför BankID samtidigt som en 80-åring kan använda det flera gånger om dagen.
PTS identifierade i sin kartläggning av grundläggande betaltjänster fyra grupper som särskilt kan få problem med att sköta betalningar självständigt:
-
personer utan svensk ID-handling,
-
personer som inte kan använda de digitala tjänster som erbjuds,
-
personer vars betalkonto har sagts upp,
-
personer som av olika skäl behöver eller föredrar kontanta lösningar.
I den första gruppen nämner rapporten bland annat asylsökande och gästarbetare. Avsaknad av svensk ID-handling och svårigheter att öppna bankkonto kan i praktiken hindra människor från vardagliga ekonomiska tjänster och försvåra etableringen i Sverige.
Det är alltså möjligt att vara digital – men ändå inte vara digitalt identifierbar på det sätt Sverige har byggt många tjänster runt.
Ett samordningsnummer är inte ett personnummer
Det blir särskilt tydligt för personer som befinner sig mellan systemen.
En person kan ha rätt att vistas, arbeta eller ha kontakter med svenska myndigheter utan att ha ett svenskt personnummer. BankID kan då inte utfärdas enligt de vanliga villkoren.
Och alternativa vägar är inte alltid tillräckliga.
1177 accepterar i dag BankID och Freja+ för inloggning. Men tjänsten anger samtidigt att användaren behöver ett svenskt personnummer. Det går inte att logga in på 1177 med samordningsnummer eller reservnummer, och utländsk e-legitimation accepteras inte för den vanliga inloggningen.
Konsekvensen är värd att stanna vid.
En person kan finnas i den svenska vårdens system och samtidigt inte kunna använda samma digitala ingång som majoriteten använder för att läsa information, kontakta mottagningar eller hantera vissa vårdärenden.
Det är inte nödvändigtvis ett BankID-problem i strikt mening.
Det är ett identitetsinfrastrukturproblem.
”Använd en anhörigs BankID” är ingen lösning
När en person har svårt att använda digitala tjänster uppstår ofta en informell reservlösning: någon annan hjälper till.
En son betalar mammans räkningar. En partner hanterar bankärendena. En kommunanställd hjälper en nyanländ förstå en digital process. Bibliotekspersonal visar hur en tjänst fungerar.
Stöd kan vara nödvändigt och värdefullt.
Men så fort hjälpen kräver att någon annan känner till personliga bankuppgifter eller använder en identitetshandling som är avsedd för en enda person uppstår både säkerhets- och integritetsproblem.
PTS:s studie beskriver hur människor som inte själva kan använda digitala betaltjänster ofta blir beroende av anhöriga. Myndighetens underlag pekar också på att detta kan minska individens självständighet och integritet. Alternativ som brevgiro eller betalning över disk kan dessutom vara dyrare.
Digital exkludering kostar därför inte bara tid.
Den kan också kosta pengar och privatliv.
När funktionsnedsättningen möter säkerhetsmodellen
En annan grupp passar dåligt in i föreställningen att problemet bara handlar om att lära sig använda en app.
PTS lyfter personer med vissa funktionsnedsättningar, inklusive personer med intellektuella funktionsnedsättningar, som en grupp som kan få svårt att använda digitala banktjänster självständigt.
BankID:s egna förutsättningar innehåller dessutom en punkt som sällan diskuteras i den breda digitaliseringsdebatten: användaren ska kunna använda sitt BankID utan assistans från någon annan.
Ur säkerhetsperspektiv är principen logisk. En e-legitimation är personlig och kan användas för att ingå avtal, godkänna betalningar och genomföra känsliga ärenden.
Ur inkluderingsperspektiv uppstår däremot ett problem för människor som har rätt att fatta egna beslut men behöver praktiskt stöd för att genomföra dem.
Det visar varför frågan inte kan lösas genom att göra BankID-knappen större.
Det behövs också fungerande system för ombud, ställföreträdare och assisterad användning där det är juridiskt möjligt.
Försäkringskassan har exempelvis utvecklat en avgränsad del av Mina sidor för registrerade ställföreträdare. Det illustrerar ett alternativ till att helt enkelt låta någon annan använda huvudmannens personliga inloggning.
BankID är inte samma sak som e-legitimation
Här finns en viktig ljuspunkt som ofta försvinner i debatten.
BankID är dominerande, men det är inte Sveriges enda godkända e-legitimation.
1177 accepterar exempelvis både BankID och Freja+. Skatteverkets e-tjänster använder en inloggningslösning där flera typer av e-legitimation kan väljas, och vissa tjänster kan också hantera utländska e-legitimationer.
Znaki.fms redaktion ser därför en avgörande skillnad mellan två typer av digitalt utanförskap:
BankID-utanförskap uppstår när en person saknar just BankID men kan använda en annan e-legitimation.
E-legitimationsutanförskap uppstår när personen inte har någon digital identitet som den aktuella tjänsten accepterar.
Det senare är betydligt svårare.
En tjänst som kompletterar BankID med Freja+ kan hjälpa en del användare. Men det hjälper inte automatiskt en person utan personnummer, en person vars identitet inte kan kopplas till den tjänsten eller någon som över huvud taget inte kan använda en smartphonebaserad identifieringsprocess.
Utanförskapet följer människan mellan tjänsterna
Det kanske största problemet är nätverkseffekten.
En tjänst som kräver BankID behöver inte vara ett stort hinder.
Men när bank, vård, betalningar, försäkringar, abonnemang, handel och privata avtal använder samma modell blir frånvaron av e-legitimation kumulativ.
BankID uppgav att fler än 7 500 tjänster redan använde lösningen under 2024. Året därpå hade antalet unika BankID-användare vuxit till 8,7 miljoner.
För majoriteten är detta exakt vad som gör systemet värdefullt: samma identitet fungerar nästan överallt.
För minoriteten fungerar samma nätverkseffekt baklänges.
När en enda saknas – den accepterade digitala identiteten – kan många annars helt orelaterade tjänster bli svårare samtidigt.
PTS formulerar problemet bredare: ökade krav på e-legitimation kan göra det svårare att använda samhällstjänster, handla online och sköta bankärenden för den som saknar de digitala verktygen.
1 december 2026 kan bli ett viktigt datum – men ingen universallösning
Sverige är på väg att förändra sin identitetsmodell.
Den 1 december 2026 ska Polismyndigheten lansera Sverige-id, en statlig e-legitimation på den högsta svenska tillitsnivån. Både svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige utan svenskt medborgarskap ska kunna ansöka.
Det är en strukturellt viktig förändring.
En människas möjlighet att få en grundläggande svensk digital identitet behöver då inte på samma sätt vara knuten till att en privat bank vill och kan utfärda den.
Dessutom är Sverige-id tänkt att bli en del av den europeiska digitala identitetsinfrastruktur som nu byggs under eIDAS 2.0.
Men den statliga lösningen eliminerar inte alla grupper som beskrivs i den här artikeln.
Sverige-id är planerat för svenska medborgare och folkbokförda personer. Den som ännu inte är folkbokförd kan därför fortfarande stå inför andra hinder. Och den som behöver mänskligt stöd för digitala tjänster blir inte automatiskt självständig bara för att ytterligare en app finns i telefonen.
Konkurrens mellan e-legitimationer löser med andra ord ett problem.
Digital inkludering är större än så.
Den verkliga frågan är vad som händer när knappen saknas
Det är frestande att se 95 procents användning av Mobilt BankID och dra slutsatsen att problemet nästan är löst.
Men samhällskritisk infrastruktur bedöms sällan bara efter hur väl den fungerar för majoriteten.
Hissar byggs inte utifrån antagandet att de flesta kan gå i trappor. Myndighetsinformation skrivs inte bara för människor utan funktionsnedsättningar. Och ett digitalt samhälle kan inte utgå från att den som inte passar standardflödet själv ska lösa reservvägen.
För personer över 76 år använder fortfarande ungefär var fjärde inte Mobilt BankID. Andra står utanför därför att de saknar svenskt personnummer eller ID-handling, har en funktionsnedsättning, behöver stöd i digitala processer eller helt enkelt inte omfattas av de identitetsstrukturer som tjänsterna har byggts för.
Znaki.fms genomgång visar att BankID därför är både en svensk digital framgång och ett tydligt exempel på en större samhällsfråga. Ju enklare livet blir för de 95 procent som kan identifiera sig på några sekunder, desto större blir skillnaden mot den person som möts av orden:
”Logga in med BankID.”
För de flesta är det en knapp.
För andra är det slutet på den digitala vägen.
Ansvarsfullt spelande
Spel om pengar är endast för personer som har fyllt 18 år. Att en tjänst använder BankID, en annan e-legitimation eller en alternativ identifieringsmetod förändrar inte risken att förlora pengar.
Den som vill stänga av sig från registrerat spel hos svenska licenshavare kan använda spelpaus.se. För kostnadsfritt och anonymt stöd finns Stödlinjen på 020-81 91 00.
